Herrnhutiska stjärnan
Herrnhutisk stjärna från 1943 med plats för en lampa. Den 25-taggade pappersstjärnan har 17 fyrkantiga och 8 trekantiga spetsar.Med de handgjorda stjärnorna som tillverkades på skolan som förebild började en pappers- och missions-bokhandlare i Herrnhut att konstruera en monterbar stjärna med löstagbara spetsar för försäljning. Modellen var klotformig med taggar åt alla håll. Genom att spetsarna var löstagbara kunde de omfångsrika stjärnorna packas i små avlånga askar vilket underlättade transport och försäljning. Ljuset inuti stjärnan kom från en liten fotogen- eller oljelampa som med tiden byttes ut mot en glödlampa. På 1910-talet började sådana herrnhutiska stjärnor dyka upp i Sverige, ofta förmedlade genom bekantas bekanta. Så småningom växte en Sternfabrik fram i Herrnhut, som på 1930-talet även började exportera stjärnor till andra länder, däribland Sverige där de såldes i bok- och pappershandlar. Stjärnorna gick under namnet Weinachtsstern (julstjärna) och senare Original Herrnhuter Stern. Den typiska herrnhutiska stjärnan består av 17 fyrkantiga och 8 trekantiga spetsar som sätts samman och bildar en stjärna med strålar åt alla håll. Stjärnan är omfångsrik och hängdes vanligtvis upp i taket mitt i rummet eller i en dörröppning.Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1934, samma år som de tyskimporterade stjärnorna började säljas i Sverige.
Herrnhutisk stjärna från 1943 med plats för en lampa. Den 25-taggade pappersstjärnan har 17 fyrkantiga och 8 trekantiga spetsar.Med de handgjorda stjärnorna som tillverkades på skolan som förebild började en pappers- och missions-bokhandlare i Herrnhut att konstruera en monterbar stjärna med löstagbara spetsar för försäljning. Modellen var klotformig med taggar åt alla håll. Genom att spetsarna var löstagbara kunde de omfångsrika stjärnorna packas i små avlånga askar vilket underlättade transport och försäljning. Ljuset inuti stjärnan kom från en liten fotogen- eller oljelampa som med tiden byttes ut mot en glödlampa. På 1910-talet började sådana herrnhutiska stjärnor dyka upp i Sverige, ofta förmedlade genom bekantas bekanta. Så småningom växte en Sternfabrik fram i Herrnhut, som på 1930-talet även började exportera stjärnor till andra länder, däribland Sverige där de såldes i bok- och pappershandlar. Stjärnorna gick under namnet Weinachtsstern (julstjärna) och senare Original Herrnhuter Stern. Den typiska herrnhutiska stjärnan består av 17 fyrkantiga och 8 trekantiga spetsar som sätts samman och bildar en stjärna med strålar åt alla håll. Stjärnan är omfångsrik och hängdes vanligtvis upp i taket mitt i rummet eller i en dörröppning.Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1934, samma år som de tyskimporterade stjärnorna började säljas i Sverige.
Tindra kristallDe tyska stjärnorna var ganska dyra i inköp, men 1941 startade Erling Persson, sedermera kläd-företaget Hennes & Mauritz grundare, en billigare massproduktion av adventsstjärnor. Den nu typiska platta, sjuuddiga, gulröda adventsstjärnan som hänger i många av våra fönster i advent var hans skapelse.Det hela började med att Erling Perssons barndoms-kamrat Björn Wennberg inför julen 1940 la märke till en tysk stjärna i skyltfönstret till färghandeln i hörnet Sveavägen – Tunnelgatan som kostade 15 kronor. De båda affärskompanjonerna såg möjligheterna att sälja betydligt billigare stjärnor. Med hjälp av en finurlig konstruktion anpassades stjärnan till masstillverkning och gjordes hopfällbar. Detta gjorde att den lätt kunde stuvas undan efter julen men framförallt medförde det att transporterna underlättades och gjordes billigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar